Sri Brahma-samhitä -12

Posted in Labels:















Sri Brahma Samhita
FIFTH CHAPTER









ÖÉKÄ 40
tad evaà tasya sarvävatäritvena pürëatvam uktvä svarüpeëäpyäha –
yasyeti. dvayor eka-rüpatve ’pi viçiñöatayävirbhävät çré-govindasya
dharmi-rüpatvam aviçiñöatayävirbhäväd brahmaëo dharmarüpatvaà
tataù pürvasya maëòala-sthänéyatvam iti bhävaù. ataeva
gétäsu – “brahmaëo hi pratiñöhäham” iti; ataevaikädaçe sva-vibhütigaëanäyäà
tad api svayaà gaëitaà – “påthivé väyur äkäça äpo jyotir
ahaà mahän. vikäraù puruño vyaktaà rajaù sattvaà tamaù param”.
iti. öékä cätra – “paraà brahma ca” ity eñä. çré-matsya-devenäpy
añöame tathoktaà – “madéyaà mahimänaà ca paraà brahmeti
çabditam. vetsyasy anugåhétaà me saàpraçnair viditaà hådi”. iti.
ataeväha dhruvaç caturthe – “yä nirvåtis tanu-bhåtäà tava pädapadma-
dhyänäd bhavaj-jana-kathä çravaëena vä syät. sä brahmaëi
sva-mahimany api nätha mä bhüt kià tv antakäsi lulität patatäà
vimänät.” ataevätmärämäëäm api tad guëenäkarñaù çrüyate
–“ätmärämäç ca munayo nirgranthä apy urukrame. kurvanty
ahaitukéà bhaktim ittham-bhüta-guëo hariù.” iti. atra viçeña-jijïäsä
cet çré-bhägavata-sandarbho dåçyatäm ity alam-ativistareëa.
ÖÉKÄ 41
tad evaà tasya svarüpa-gataà mähätmyaà darçayitvä tad-gatamähätmyaà
darçayati dväbhyäà. tatra bahiraìga-çakti-mäyäcintyakärya-
gatam äha – mäyä héti. mäyayä hi tasya sparço nästéty äha –
sattveti. sattvasya rajas-tamo-miçritasyäçrayi yat paraà tad amiçraà
çuddhaà sattvaà cic-chakti-våtti-rüpaà yasya tam; tathoktaà çréviñëu-
puräëe – “sattvädayo na santéçe yatra ca präkåtä guëäù. sa
çuddhaù sarva-çuddhebhyaù pumän ädyaù prasédatu. iti. viçeñataù
çré-bhägavata-sandarbhe tad idam api vivåtam asti.
ÖÉKÄ 42
atha tan-maya-mohanatvam äha – änandeti. ‘änanda-cinmayarasa’
ujjvaläkhyaù prema-rasas tad-ätmatayä tad-äliìgitatayä
präninäà manaùsu prati-phalan sarva-mohana-sväàça-cchuritaparamäëu-
pratibimbatayä kiïcid udayann api smaratäm upety ädi
yojyam yad uktaà räsa-païcädhyäyäà – “säkñän manmathamanmatha”
iti. “cakñuñaç cakñuù” itivat. tad evaà tat käraëatve ’pi
smaräveçasya dåñöatvaà jagad-äveçavat.
öékä 37–42
3 4 7
ÖÉKÄ 43
tad idaà prapaïcagataà mähätmyam uktvä nija-dhäma-gatamähätmyam
äha – goloketi. devé-maheçetyädi-gaëanaà
vyutkrameëa jïeyam. devy-ädénäà yathottaram ürdhvordhvaprabhavavatvät
tal-lokänäm urdhvordhva-bhävitvam iti. golokasya
sarvordhvagämitvaà sarvebhyo vyäpakatvaà ca vyavasthäpi tam
asti; bhuvi prakäçamänasya våndävanasya tu tenäbhedaù pürvatra
darçitaù. “sa tu lokas tvayä kåñëaù sédamänaù kåtätmanä. dhåto
dhåtimatä véra nighnato ’padravaà gaväm” ity anenäbhedenaiva hi.
goloka eva nivasatéty eva käraù saìghaöate, yato bhuvi prakäçamäne
’smin våndävane tasya nitya-vihäritvaà çrüyate; yathädi-värähe –
“våndävanaà dvädaçakaà våndayä parirakñitam. hariëädhiñöhitaà
tac ca brahma-rudrädi-sevitam.” tatra ca viçeñaù – “kåñëa kréòä-setubandhaà
mahä-pätaka-näçanam. ballavébhiù kréòanärthaà kåtvä
devo gadädharaù. gopakaiù sahitas tatra kñaëam ekaà dine dine.
tatraiva ramaëärthaà hi nitya-kälaà sa gacchati.” iti. ataeva
gautaméye, çré-närada uväca – “kim idaà dvätriàçad-vanaà
våndäraëyaà viçämpate. çrotum icchämi bhagavan yadi yogyo ’smi
me vada.” çré-kåñëa uväca – “idaà våndävanaà näma mama
dhämaiva kevalam. atra ye paçavaù pakñi-mågäù kéöä narädhamäù.
nivasanti mayäviñöe måtä yänti mamälayam. atra yä gopa-kanyäç ca
nivasanti mamälaye. gopinyastä mayä nityaà mama seväparäyaëäù.
païca-yojanam evästi vanaà me deha-rüpakaà.
kälindéyaà suñumnäkhyä paramämåta-vähiné. atra deväç ca bhütäni
vartante sükñma-rüpataù. sarva-deva-mayaç cähaà na tyajämi
vanaà kvacit. ävirbhävas tirobhävo bhaven me ’tra yuge yuge. tejomayam
idaà ramyam adåçyaà carma-cakñuñä.” iti. etad rüpam
eväçritya värähädau te nitya-kadambädayo darçitä varëitäç ca.
tasmäd asmad-dåçyamänasya eva våndävanasya asmad-dåçyatädåçaprakäça-
viçeña eva goloka iti labdham. yadä cäsmad-dåçyamäne
prakäçe sa-parikaraù çré-kåñëa ävirbhavati tadaiva tasyävatära
ucyate, tad eva ca rasa-viçeña-poñäya saàyoga-virahaù punaù
saàyogädi-maya-vicitra-lélayä tayä pära-däryädi-vyavahäraç ca
gamyate. yadä tu yathätra yathä vänyatra kalpa-tantra-yämalasaàhitä-
païcaräträdiñu tathä dig-darçanena viçeñä jïeyäù. tathä ca
çré-daçame – “jayati jana-niväso devaké-janma-vädo yaduvarapariñat
svair dorbhir asyann adharmam. sthira-cara-våjina-ghnaù
su-smita-çré-mukhena vraja-pura-vanitänäà vardhayan
kämadevam.” ityädi. tathä ca pädme nirväëa-khaëòe çré-bhagavadvyäsa-
väkye – “paçya tvaà darçayiñyämi svarüpaà veda-gopitam.
tato paçyämy ahaà bhüpa bälaà kälämbuda-prabham. gopakanyävåtaà
gopaà hasantaà gopa-bälakaiù.” iti; anenälabdha-strédharma-
vayaskatädi-bodhakena kanyäpadena täsäm anyädåçatvaà
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 4 8
niräkriyate. tathä ca gautaméya-tantre caturthädhyäye – “atha
våndävanaà dhyäyet” ity ärabhya, tad dhyänaà – “svargäd iva
paribhrañöa-kanyakä-çata-maëòitam. gopa-vatsa-gaëäkérëaà våkñañaëòaiç
ca maëòitam. gopa-kanyä-sahasrais tu padmapaträyatekñaëaiù.
arcitam bhäva-kusumais trailokyaika-guruà
param.” ity ädi. tad darçana-käré ca darçitas tatraiva sadäcäraprasaìge
– “ahar niçaà japen mantraà mantré niyata-mänasaù sa
paçyati na sandeho gopa-rüpa-dharaà harim.” iti; tatraivänyatra
“våndävane vased dhémän yävat kåñëasya darçanam” iti; trailokyasan-
mohana-tantre cäñöädaçäkñara-prasaìge – “japed yas tu mantré
niyata-mänasaù. sa paçyati na sandeho gopa-veça-dharaà harim.”
iti. ataeva täpanyäà brahma-väkyaà – “tad u hoväca brahmasavanaà
carato me dhyätaù stutaù parärdhänte so ’budhyate gopaveço
me puruñaù parastäd ävirbabhüva.” iti. tasmät kñérodaçäyyädyavatäratayä
tasya yat kathanaà tat tu tad-aàçänäà tatra
praveçopekñayä. tad alam ati-vistareëa çré-kåñëa-sandarbhe darçitacaraëe
prastutam anusarämaù.
ÖÉKÄ 44
pürvaà devé-maheça-hari-dhämnäm uparicaradhämatvaà tasya
darçitam; samprati tu tat-tad-äçrayatvät tad eva yogyam iti darçayati
– såñöéti païcabhiù. yathoktaà çrutibhiù – “tvam akaraëaù svaräò
akhila-käraka-çakti-dharas tava balim udvahanti
samadantyajayänimiñä” iti.
ÖÉKÄ 45
atha krama-präptaà maheçaà nirüpayati – kñéram iti. käryakäraëa-
bhäva-mäträàçe dåñöänto ’yaà därñöäntikasya käraëanirvikäratvät
cintämaëy-ädivat acintya-çaktyaivä tad-ädikäryatayäpi
sthitatvät. çrutiç ca – “eko ha vai puruño näräyaëa äsén
na brahmä na ca çaìkaraù sa munir bhütvä samacintayat. tata ete
vyajäyanta viçvo hiraëyagarbho ’gni-varuëa-rudrendra” iti, tathä –
“sa brahmaëä såjati rudreëa näçayati. so ’nutpattilaya eva hariù
käraëa-rüpaù paraù paramänandaù” iti. çambhor api käryatvaà
guëa-sambalanät; yathoktaà çré-daçame – “harir hi nirguëaù säkñät
puruñaù prakåteù paraù. çivaù çakti-yutaù çaçvat-triliìgo guëasaàvåtaù.”
iti; etad evoktaà – ‘vikära-viçeña-yogät’ iti. kutracid
bhedoktir yä dåçyate täm api samädadhäti; tato hetoù påthaktvaà
nästéti. yathoktam åg-veda-çirasi – “atha nityo näräyaëaù, brahmä ca
näräyaëaù, çivaç ca näräyaëaù, çakraç ca näräyaëaù, kälaç ca
näräyaëaù, diçaç ca näräyaëaù, adhaç ca näräyaëaù, urdhvaà ca
näräyaëaù, antar-bahiç ca näräyaëaù. näräyaëa, evedaà sarvaà
öékä 43–45
3 4 9
jätaà jagatyäà jagat.” ityädi. brahmaëä tv evam uktaà – “såjämi
tan niyukto ’haà haro harati tad vaçaù. viçvaà puruña-rüpeëa
paripäti triçakti-dhåk” iti.
ÖÉKÄ 46
atha krama-präptaà hari-svarüpam ekaà nirüpayan guëävatäramaheça-
prasaìgäd-guëävatäraà viñëuà nirüpayati – dépärcir iti.
tadåktve hetuù – “vivåta-hetu-samäna-dharmä.” iti. yadyapi
govindäàçäàçaù käraëärëavaçäyé tasya garbhodakaçäyé tasya
cävatäro ’yaà viñëur iti labhyate, tathäpi mahä-dépät kramaparamparayä
sükñma-nirmala-dépasyoditasya jyoté-rüpäàço yathä
tena saha sämyaà tathä govindena rüpäntaraà viñëur gamyate.
çambhos tu tamo ’dhiñöhanät kajjalamaya-sükñma-dépa-çikhästhänéyasya
na tathä sämyam iti; tirodhänät tad ittham ucyate agre
tu mahä-viñëor api kalä-viçeñatvena darçayiñyamäëatvät.
ÖÉKÄ 47
atha käraëärëava-çäyinaà nirüpayati – ananta-jagad-aëòaiù saha
roma-küpäù yasya saù saha-çabdasya pürva-nipätäbhäva ärñaù.
‘ädhära-çaktimayéà’ paräà sva-mürtià çeñäkhyäm.
ÖÉKÄ 48
tatra sarva-brahmäëòa-pälako yas tavävatäratayä mahä-brahmädisahacaratvena
tad abhinnatvena ca mahä-viñëur darçitaù; tatra ca
tam apy evaà tal-lakñaëatayä varëayati – ‘tat-taj-jagad-aëòanäthäù’
viñëv-ädayaù ‘jévanti’ tat-tad-adhikäratayä jagati prakaöaà
tiñöhanti.
ÖÉKÄ 49
tad evaà devy-ädénäà tad-äçrayakatvaà darçayitvä prasaìgasaìgatyä
brahmaëaç ca darçayann atéva bhinnatayä jévatvam eva
spañöayati – bhäsvän iti. ‘bhäsvän’ süryo yathä ‘nijeñu’ nityasvéyatvena
vikhyäteñu ‘açma-sakaleñu’ sürya-käntäkhyeñu svéyaà
kiïcit tejaù prakaöayati; ‘api’ – çabdät tena tad upädhikäàçena
dähädikäryaà svayam eva karoti, tathä ya eva jéva-viçeñe kiïcit tejaù
prakaöayati, tena tad upädhikäàçena svayam eva brahmä san jagadaëòe
brahmäëòe vidhäna-kartä vyañöi-srñöi-kartä bhavatéty arthaù;
yad vä, mahä-brahmaiväyaà varëyate, tad-upalakñito mahä-çivaç ca
jïeyaù; tataç ca jagad-aëòänäà vidhäna-kartåtvaà ca yuktam eva.
yadyapi durgäkhyä mäyä käraëärëavaçäyina eva karma-karé,
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 5 0
yadyapi ca brahma-viñëv-ädyä garbhodakaçäyina evävatäräs tathäpi
tasya sarväçrayatayä te ’pi tad-äçrayitayä gaëitäù. evam uttaraträpi.
ÖÉKÄ 50
atha sarve sarva-vighna-niväraëärthaà prathamaà gaëapatià
stuvantéti tasyaiva stutiyogyatety äçaìkya pratyäcañöe – yat pädeti.
kaimyutena tad eva dåòhékåtaà çré-kapiladevena – “yat päda-niùsåtasarit-
pravarodakena térthena mürdhany adhikåtena çivaù çivo ’bhüt.”
ÖÉKÄ 51
tac ca yuktam ity äha – agnir mahéti – sarvaà spañöam.
ÖÉKÄ 52
nanu kecit savitäraà sarveçvaraà vadanti? taträha – yac cakñur iti.
ya eva ‘cakñuù’ prakäçako yasya saù – “yad äditya-gataà tejo jagad
bhäsayate ’khilam. yac candramasi yac cägnau tat tejo viddhi
mämakam” iti çré-gétäbhyaù, “bhéñäsmäd vätaù pavate bhéñodeti
süryaù” ity ädi çruteù, viräò-rüpasyaiva savitå-cakñuñöväc ca.”
ÖÉKÄ 53
kià bahunä? dharma iti. – “ahaà sarvasya prabhavo mattaù sarvaà
pravartate.” iti çré-gétäbhyaù.
ÖÉKÄ 54
tatra tatra sarveçvaras tu ‘parjanyavad drañöavyaù’ iti nyäyena
karmänurüpa-phala-dätåtvena sämye ’pi bhakte tu pakña-pätaviçeñaà
karotéty äha – yas tv indreti. “samo ’haà sarva-bhüteñu na
me dveñyo ’sti na priyaù. ye bhajanti tu mäà bhaktyä mayi te teñu
cäpy aham. iti, “ananyäç cintayanto mäà ye janäù paryupäsate.
teñäà nityäbhiyuktänäà yoga-kñemaà vahämy aham” iti ca çrégétäbhyaù.
ÖÉKÄ 55
sa eva ca svayantu vairibhyo ’pyanya-durlabha-phalaà dadäti, kim
uta sva-viñayaka-kämädinä niñkäma-çreñöhebyaù. tataù ko vänyo
bhajanéya iti? bhajäméty anta-prakaraëam upasaàharati – yaà
krodheti. ‘sahaja-praëayaù’ sakhyam; ‘vätsalyaà’ pitry-ädy-ucitabhävaù;
‘mohaù’ sarva-vismaraëa-mayo bhävaù, para-brahmatayä
sphürtiù; ‘guru-gauravaà’ svasmin pitåtvädi-bhävanämayam; sevyaöékä
46–55
3 5 1
bhävaù “sevyo ’yaà mameti” bhävanä – däsyam ity arthaù. ‘tasya
sadåçéà’ krodhäveçino präkåtatva-mäträàçair nänyeñu tu tat-tadbhävanä-
yogya-rüpa-guëäàça-läbha-täratamyena tulyam ity arthaù.
“adåñövänyatamaà loke çélaudärya-guëaiù samam” iti çré-vasudevaväkyasya,
“jagad-vyäpära-varjam” iti brahma-sütrasya,
“prayojyamäne mayi täà çuddhäà bhägavatéà tanum” iti näradaväkyasya
ca dåñöyä sarvathä tat-sadåçatvävirodhät, “vaireëa yaà
nåpatayaù” ity ädau “anurakta-dhiyäà punaù kim” ity anuraktadhéñu
stutvä tena viçiñöaà svatas tv iti präpte teñv api tat-tad-anurägatäratamyenäpi
tat täratamyaà labhyata iti. anena golokasthaprapaïcävatérëayor
ekatvam eva darçitam; tad uktaà –
“nandädayas tu taà dåñövä” ity ädi.
ÖÉKÄ 56
tad evaà nijeñöadevaà bhajanéyatvena stutvä tena viçiñöaà tal lokaà
tathä stauti – çriyaù käntä iti yugmakena. ‘çriyaù’ çré-vraja-sundarérüpäs
täsäm eva mantre dhyäne ca sarvatra prasiddheù. täsäm
anantänäm apy eka eva ‘käntaù’ iti parama-näräyaëädibhyo ’pi
tasya, tat-tal-lokebhyo ’pi tadéya-lokasya cäsya, mähätmyaà
darçitam. ‘kalpa-taravo drumäù’ iti – teñäà sarveñäm eva sarvapradatvät
tathaiva prathitam tadvat ‘bhümiù’ ity ädikaà ca bhümir
api sarva-spåhäà dadäti, kim uta kaustubhädi. ‘toyam’ apy amåtam
iva svädu, kim utämåtam ity ädi. ‘vaàçé’ priya-sakhéti sarvataù çrékåñëasya
sukha-sthiti-çrävakatvena jïeyam. kià bahunä? ‘cidänanda’
lakñaëam vastv eva ‘jyotiç’ candra-süryädi-rüpam;
‘samänodita-candrärkam’ iti våndävana-viçeñaëaà gautaméyatantra-
dvaye; tac ca nitya-pürëacandratvät tathä tad eva param api
tat tat prakäçayam apéty arthaù. tathä tad eva teñäm ‘äsvädyaà’
bhogyam api ca cic-chakti-mayatväd iti bhävaù – “darçayäm äsa
lokaà svaà gopänäà tamasaù param” iti çré-daçamät. ‘surabhébhyaç
ca sravatéti tadéya-vaàçé-dhvanyädyäveçäd iti bhävaù. ‘vrajati na hi’
iti tad-äveçena te tad väsinaù’ kälam api na jänantéti bhävaù; käladoñäs
tatra na santéti vä – “na ca käla-vikramaù” iti dvitéyät. ataeva
‘çvetaà’ çuddhaà ‘dvépam’ anya-saìga-rahitaà, “yathä sarasi
padmaà tiñöhati tathä bhümyäà hi tiñöhati” iti täpanébhyaù. kñitéti –
tad uktaà – “yaà na vidmo vayaà sarve påcchanto ’pi pitämaham”
iti.
ÖÉKÄ 57
tad evaà tasya stutim uktvä çré-bhagavat-prasäda-läbham äha –
atheti särdhena. sarvaà spañöam.
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 5 2
ÖÉKÄ 58
tatra prasäda-rüpäà païca-çlokém äha – prabuddha iti. “jïänavijïäna-
sampanno bhaja mäà bhakti-bhävitaù” ity ekädaçät.
ÖÉKÄ 59
prema-lakñaëa-bhakteù sädhana-jïäna-rüpayor bhaktyoù präpty
upäyam äha – pramäëair iti. ‘pramäëaiù’ bhagavac-chästraiù ‘tatsadäcäraiù’
tadéyä ye santas teñäm äcärair anuñöhänaiù ‘tad
abhyäsaiù’ teñäm eva paunaù-puëya-bähulyena, ‘ätmanätmänaà
bodhayati’ svayam eva svaà bhagavad-äçritaù çuddha-jéva-rüpam
anubhavati; tato ’py uttamäà çuddhäà bhaktià labhata iti. tathä ca
çruti-stave – “sva-kåta-pureñv améñv abahirantara-saàvaraëaà tava
puruñaà vadanty akhila-çakti-dhåto ’àça-kåtam.” iti någatià vivicya
kavayo nigamävapanam bhavata upäsate ’ìghrim abhavaà bhuvi
viçvasitäù.” iti.
ÖÉKÄ 60
tathä ca prema-bhaktir eva sädhyä, nänyety äha – yasya iti. tad
uktam caturthe – “ato mäà sudurärädhyaà satäm api duräpayä.
ekänta-bhaktyä ko väïchet päda-mülaà vinä bahiù.” iti.
ÖÉKÄ 61
punaù çuddhäm eva sädhana-bhaktià draòhayann anye kämair api
täm eva kuryäd ity äha – dharmän anyän iti. tad uktam – “akämaù
sarva-kämo vä mokña-käma udära-dhéù. tévrena bhakti-yogena yajeta
puruñaà param.” iti.
ÖÉKÄ 62
tasmät tava sisåkñäpi phaliñyatéti sayuktikam äha – ahaà héti.
‘pradhänaà’ çreñöhaà, ‘béjaà’ pürëa-bhagavad-rüpaà, ‘prakåtiù’
avyaktaà, ‘pumän’ drañöä; kià bahunä? tvam api mayä ‘ähitam’
arpitaà tejo vibharñi, tasmät tena mat-tejasä ‘jaganti’ sarväëi
sthävara-jaìgamäni, he vidhe, ‘vidhehi’ kurv iti.
öékä 56–62
3 5 3

Sanskrit Glossary
A
abhidheya-tattva – process
abhimäna – self-conception
acara-jagat – inanimate world
acintya – inconceivable
acintya-bhedäbheda-tattva – inconceivable distinction with nondistinction
acintya-çakti – inconceivable potency
acintya-tattva – inconceivable Absolute Truth
ädhära-çakti – all-accommodating potency
adhikära – qualification
ädhikärika-devatä – delegated authority
adhiñöhätå-deva, adhiñöhätå-devatä, adhiñöhätå-devé – presiding deity
ädhyätmika-jïäna – knowledge of the nature of the self
ädi-puruña – primeval personality
advaya-jïäna akhaëòa-tattva – non-dual undivided principle
ahaìkära – false ego
aiçvarya – sense of awe and reverence
akhaëòa-pürëa-cinmaya-tattva – indivisible, complete and perfect
transcendental principle
aàça – part and parcel
aàçävatäras – partial incarnations
anädi – beginningless
änanda – bliss
änanda-cinmaya-rasa – blissful transcendental mellows
ananta-dharma – unlimited in nature
ananya-bhakti – exclusive devotion
apara-çakti – inferior potency
aprakaöa – unmanifest
aprakaöa-lélä – unmanifest pastimes
aprakaöa-nitya-lélä – eternal unmanifest pastimes
apräkåta – supramundane
3 5 5
apräkåta-anaìga – transcendental Cupid
apräkåta-jagat – transcendental world
ärädhana – worship
ärädhyadeva – personality who is to be worshiped by a mantra
arcana – formal worship with auspicious articles
arcana-märga – path of reverent worship of the deity
ärña-prayoga – use by authoritative åñis
artha – economic development
äsakti – attachment
asamordhva-tattva – incomparable and unsurpassed reality
äçrama – spiritual order
äçrita-tattva – beings under His shelter
açuddha-sattva – impure goodness
añöäìga-yoga – eightfold yoga process
añöa-sättvika-bhävas – eight symptoms of transcendental ecstasy
ätmärämatä – self-satisfaction
ätma-tattva – essential reality of the self
äveça-avatäras – empowered incarnations
avidyä – ignorance
avyakta – unmanifest
B
bahiraìgä – external
bahiraìga-çakti – external potency
bahirmukha-jéva – living entities who have turned away from Kåñëa
bhagavad-rasa – mellows of transcendental service to Bhagavän
bhagavat-tattva-jïäna – knowledge of the essential reality of the
Supreme Personality
bhagavat-tattva – supreme personal Absolute Truth
bhakta-vatsala – caring and affectionate to His devotees
bhakti-märga – path of bhakti
bhakti-tattva-jïäna – knowledge of the essential reality of bhakti
bhäñya – commentary
bhauma-gokula – earthly Gokula, which is the manifestation of Çré
Kåñëa’s eternal abode, Goloka Våndävana, on the surface of this
Earth.
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 5 6
bhauma-navadvépa – earthly Navadvépa, which is the manifestation of
Çré Çacénandana Gaurahari’s eternal abode, Çvetadvépa, on the
surface of this Earth.
bhäva – transcendental sentiment
bhaya – fear
bheda – differentiation
brahma-dhäma – abode of the impersonal Brahman. This is the
region which has no feature other than the infinite light of the
brahmajyoti.
brahmäëòa – egg-shaped material universe
brahma-jïäna – impersonal knowledge
brahmajyoti – the effulgence of the bodily form of Çré Kåñëa. It is one
aspect of the Supreme Absolute Truth, and is considered by
monists to be the ultimate goal of self-realization.
brahmajyoti – transcendental effulgence
brahmalaya – dissolving the self in Brahman
brahma-teja – brahminical power
båhad-dhyänamayé – subject of expanded meditation
buddhi – intelligence
C
caëòäla – dog-eater, outcaste
cara-jagat – animate world
catuù-çloké – four original verses
cid-äbhäsa – semblance of transcendence
cid-aiçvarya – transcendental opulence
cid-viläsa – transcendental pleasure-pastimes
cinmaya – transcendental
cinmaya-dhäma – transcendental abode
cinmaya-prakåti – spiritual dominated potency
cinmaya-tattva – Absolute Transcendence
cintämaëi – desire-fulfilling gem
cit – knowledge
cit-çakti – transcendental potency; knowledge potency
cit-jagat – transcendental realm
citta – consciousness
sanskrit glossary
3 5 7
cit-tattva – transcendental reality
D
daiva-väëé – transcendental Sarasvaté. Sarasvaté is manifest within this
world as the goddess of learning, but is also present in an eternal
spiritual form in the spiritual world. That transcendental Sarasvaté
spoke the eighteen-syllable gopäla-mantra to Brahmäjé.
daça-müla-tattva – ten fundamental principles
däsya-bhäva – mood of servitorship
deva – demigod
devatä – demigod
devé-dhäma – the mundane world, the abode of Durgä-devé
dhäma – transcendental abode
dharma – constitutional nature; principles of religious conduct;
religiosity; righteous prescription
Divya-Sarasvaté – transcendental Sarasvaté. See daiva-väëé.
dravya – aggregate of material elements
dåçyamäna bhauma – visible earthly
E
ekädaça-indriya – eleven senses
ekapäda-vibhüti – one-fourth of Bhagavän’s opulence
G
gauëa-dharma – secondary function
Gadädhara – (1) A name of Kåñëa which means “wielder of the club”
or “one who plays sweetly upon His flute.” (2) Gadädhara
Paëòita, one of the principle associates of Çré Caitanya
Mahäprabhu.
gandharva – a class of demigods who are celestial musicians
goloka-tattva – essential Reality of Goloka
gopa-kanyä – cowherd damsel
gopa-ramaëé – charming cowherd girl beloveds
goñöha – residence and pasture of the cows
grantha – book
guëa – modes of material nature
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 5 8
sanskrit glossary
guëa-avatäras – presiding deities of the material modes
guru-gaurava – reverence
H
Hiraëyagarbha – the Viñëu expansion called Hiraëyagarbha or Mahä-
Brahmä from whom Brahmä is manifest. When there is no jéva
qualified for the post of Brahmä, sometimes Viñëu Himself
becomes Brahmä, and sometimes Hiraëyagarbha performs the
functions of Brahmä.
hlädiné-çakti – transcendental pleasure potency
hlädiné-svarüpa – internal pleasure potency
hlädiné-våtti – bliss function
I
icchä-çakti – desire potency
indragopa – the name of a species of minute insect
iñöadeva – worshipable deity
éçvara – Supreme Lord
J
jaiva-dharma – eternal constitutional occupation of the living entity
Janas – one of the higher planetary systems situated above Maharloka.
Also called Janoloka.
jéva-çakti – potency comprised of the living entities
jïäna – knowledge
jïäna-mudrä – a finger position indicating wisdom, formed by joining
the thumb and middle finger and exhibited with the first and
third fingers pointing upright with the palm of the hand facing
outward
jïäna-våtti – faculty of knowledge
jïäna-yoga – the process for spiritual elevation based on philosophical
introspection and cultivation of knowledge. See also neti neti.
K
kaivalya – impersonal liberation; merging into the Absolute; oneness
with Brahman
käjala – black eye-cosmetic
3 5 9
kalä – phase
käla – time
kalä-viçeña – specific expansion of an expansion
kalpa-våkña – desire-tree
käma – lust; transcendental desire; sense gratification
käma-béja – desire seed
kämadhenu – wish-fulfilling cow
käraëa – cause
Käraëodakaçäyé – Mahä-Viñëu, who lies down on the waters of the
Causal Ocean. See also Mahä-Viñëu.
kärya-nimitta – instrumental cause
kåñëa-tattva – fundamental Reality of Kåñëa
karma – activity; fruitive activities
karma-cakra – wheel of fruitive activities
karma-käëòa dharma of mundane piety
karma-phala – the fruit of action
kartä – performer of activities
kärya-käriëé-çakti – potency of cause and effect
käya-vyüha – direct expansions of the personal form
kinnara – a race whose individual members possess the figure of a
human and the head of a horse
krodha – anger
kuïja – bower
L
lélä-kathä – narrations of pastimes
lélä-péöha – arena of pastimes
lélä-çakti – pastime potency
lélä-vigraha – pastime expansion
loka – planet
M
madhura-bhäva – amorous love
mädhurya-maëòala – sweet realm of Vraja
mahäbhäva – highest spontaneous love
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 6 0
Mahä-Brahmä – another name for Hiraëyagarbha, the Viñëu expansion
from whom Brahmä is manifest. See also Hiraëyagarbha.
mahäkäça – the spiritual sky within which the Vaikuëöha planets are
situated
mahä-mädhurya – immense sweetness
mahänanda-rasa – supremely blissful transcendental mellows
mahäpuruña – great personality
Mahar – one of the higher planetary systems, the residence of great
sages. Also called Maharloka.
mahä-çakti – great potency
mahat-tattva – aggregate material energy
Mahä-Viñëu – the immense Viñëu form who lies down on the waters
of the Causal Ocean, and in the duration of whose breathing all
the universes are created and annihilated
maheça-dhäma – the abode of Maheça, Lord Çiva
maheçvara-tattva – Supreme Controller
manas – mind
Manmatha-manmatha – a name of Kåñëa, meaning that He churns the
heart of Cupid, who churns the hearts of all living beings
mantra – a verse possessing extraordinary power
mantra-japa – recitation of a mantra
mantra-räja – king of transcendental invocations
mäyä – illusory energy
mäyä-çakti – illusory potency
mäyika – illusory
mäyika-jagat – material worlds
moha – delusion
müla-prakåti – original potency
müla-puruña – original enjoyer
N
näga – a race of serpent-beings who inhabit planetary systems below
the earthly plane. Väsuki is chief of the nägas.
nägara – hero
nägaré – heroine
sanskrit glossary
3 6 1
naimittika-avatära – occasional incarnation
navayauvana-svarüpa – ever-fresh adolescent form
näyaka – hero
neti neti – literally, “not this, not this.” This phrase refers to the
process in jïäna-yoga of eliminating the mundane through
philosophical analysis. After eliminating all mundane, temporary
objects, only the eternal spiritual principle should remain.
nimitta – instrument or immediate cause
nimitta-käraëa – instrumental cause. Creation involves an instrumental
cause and an ingredient cause (upädäna). The instrumental
cause activates the ingredient cause.
niñkäma – freedom from desire
niñöhä – steadiness
nirguëa – free from material qualities; transcendental to the material
modes
nirväëa – impersonal liberation. See also kaivalya.
nirviçeña – devoid of specific attributes
nirviçeña-jïäna – impersonal knowledge. See also brahma-jïäna.
nirviçeña-väda – philosophy that the Absolute Truth is formless and
impersonal
nitya-parikaras – eternal associates
nitya-kiçoré – eternal adolescents
nitya-sevä – eternal service
P
païca-mahä-bhüta – five gross elements
païcama-puruñärtha – fifth goal of human existence
païca-tan-mätra – five sense-objects
parä prakåti – superior potency
parabrahma – Supreme Brahman
para-dära – wife of another
parakéya-bhäva – paramour mood
parakéyä-ramaëé – another’s wife
paramänanda-svarüpa – intrinsic form of supreme, transcendental
bliss
parama-puruña – Supreme Personality
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 6 2
parama-puruñottama – Supreme Personality and Enjoyer
parama-tattva – Supreme Absolute Truth
parameçvara – Supreme Controller
para-tattva – supreme, transcendental Reality
pariëäma – transformation
parikara – associate
pärñada – see parikara
pati-bhäva – mood of being married
péöha – place of pastimes; seat
phala-çruti – benediction for readers
prabhäva – influence
pradhäna – unmanifest aggregate of the material elements
praëaya – intimate love. Çréla Rüpa Gosvämé defines praëaya in
Ujjvala-nélamaëi as that state where the lover and beloved
become one due to the intensity of their affection.
präëäyäma – controlling the breathing process
prakäça – manifestation; illumination
prakaöa – manifest
prakaöa-lélä – manifest pastimes
prakåti – predominated potencies; predominated principle; external
energy; material nature
prakåti-çakti – predominated potency
prasäda – mercy
prema – transcendental love
premänanda – bliss of pure, spiritual love
priya-sakhé – intimate female companion
püjä – formal worship
pürëa-brahma – complete Brahman
puruña – male; the enjoyer; the predominator
puruña-avatära – one of the three Viñëu expansions involved in the
creation, maintenance and annihilation of this world:
Käraëodakaçäyé Mahä-Viñëu, Garbhodakaçäyi Viñëu and
Kñérodakaçäyi Viñëu.
R
räga – spontaneous attachment; intense passion
sanskrit glossary
3 6 3
rägänuga-bhakti bhakti that follows Kåñëa’s eternal associates in
Goloka
rajas – material mode of passion
räkñasa – a type of man-eating demon
räkñasé – man-eating demoness
ramaëa – lover
rasa – transcendental mellows
rasa-péöha – abode of divine rapture
rasika – connoisseur of ecstatic transcendental mellows
rasika-çekhara – crown jewel of connoisseurs of ecstatic
transcendental mellows
ruci – taste
S
sac-cid-änanda – eternity, knowledge and bliss
sadäcära – appropriate conduct
sädhaka-jéva – living entity engaged in spiritual practice
sädhana-bhakti – devotional service in practice
sädhya – aim and object of life
sädhya-bhakti – accomplished devotion
sahaja-praëaya – natural intimacy
sakäma – with desire
sakhä – cowherd friend
sakhya-bhäva – the mood of friendship
çakti – potency
çaktimän – possessor of potency
çänta-bhäva – passive or neutral adoration
samadarçé – equally disposed to all
samädhi – trance
samaväya-sambandha – a relationship of aggregation, where a group
of things are meaningful when taken as a whole, more so than
individually.
samañöi-dehäbhimäné – possessor of the collective bodily
identification
sambandha-jïäna – knowledge of relationship
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 6 4
saàhitä – a compilation of mantras. Mantra refers specifically to a
verse that possesses extraordinary power. Not all verses are
mantras, and therefore not all compilations of verses can be
called saàhitä.
saàsära – material existence
saàskära – impressions; reformatory process
säìkhya – the process of enumeration. Çrémad-Bhägavatam provides
an elaborate description of säìkhya philosophy in the teachings
of Çré Kapiladeva in the Third Canto.
sannyäsa – renounced order
sannyäsa-dharma – duties of the renounced order
Sarasvaté – the goddess of speech and learning. She exists in a form in
this mundane world, and is worshiped for success in learning
and education. She also exists in a transcendental form in the
spiritual world.
sarva-käraëa-käraëa – cause of all causes
sarvävatäré – source of all incarnations
sarveçvara – controller of all
sattva – existence; material mode of goodness
Satya – the topmost planetary system within the material world, and
the residence of Brahmäjé. Also called Satyaloka and Brahmaloka.
satya-käma – whose every desire comes to fruition
sa-viçeña – endowed with specific attributes
säyujya-mukti – liberation of merging into Bhagavän’s existence
sevä-péöha – service location
sevya-bhäva – servitude
siàhäsana – throne
siddhänta – philosophical conclusion
siddhi – perfection; spiritual perfection
smaraëa – meditative remembrance
småti – Vedic scriptures such as the Puräëas and histories such as the
Rämäyaëa and the Mahäbhärata. The word småti means “that
which is remembered.” Also see çruti.
sphürti – manifestation; realization
çraddhä – transcendental faith
sanskrit glossary
3 6 5
çruti – Vedic scriptures such as the four Vedas and the Upaniñads. The
word çruti means “that which is heard.” Also see småti.
stava-stuti – prayers and verses
stré-çakti – the passive feminine potency
çuddha-bhakti – pure, unalloyed devotional service
çuddha-bhakti-samädhi – trance of pure devotion
çuddha-bhakti-rasa – transcendental mellows of pure bhakti
çuddha-parakéyä-rasa – pure paramour mellow
çuddha-sattva – pure existence
çuddha-svarüpa – pure, intrinsic form and nature
çuddha-tattva – pure absolute reality
çuñka-vairägya – dry renunciation
sväàça – personal expansion
sväàça-äbhäsa – semblance of a plenary portion
sväàça-bhäväbhäsa – semblance of an expansion of the Supreme
Godhead
svabhäva – acquired nature
sva-dära – own wife
svajätéya – intimate, having the same mood
svakéya-bhäva – wedded conjugal love
svarüpa – intrinsic form and nature
svarüpa-bhüta-çakti – intrinsic, personal potency
svarüpa-çakti – personal intrinsic potency
svarüpa-tattva – intrinsic fundamental reality
svayaà-rüpa – original personal form
T
Tapas – the planetary system of great sages such as the four Kumäras,
situated just below Satyaloka. Also called Tapoloka.
tapasya – austerities
tamas – material mode of ignorance
tämasa-ahaìkära – tamasic phase of false ego
taöastha – marginal. When there is a point on the bank of a river
which is exactly on the boundary between air and water, it is
called the marginal position. It may sometimes be submerged
beneath the water and may sometimes be exposed to the air.
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 6 6
This same adjective is applied to the living entity, who is the
marginal potency of Çré Kåñëa, and who may be submerged in
the darkness of the material energy, or may remain forever under
the shelter of Kåñëa’s personal energy. The living entity can never
remain in the marginal position, but must take shelter of the
spiritual energy or be subjected to the material energy.
taöastha-prakåti – marginal potency
taöastha-çakti – marginal potency
taöastha-vikrama – marginal prowess
tattva – essential realities; philosophical principles; truth
tattva-siddhänta – philosophical conclusions of the Absolute Truth
öékä – commentary
tribhaìga-lalita – enchanting threefold-bending
tripäda-vibhüti – three-fourths of Bhagavän’s opulence
U
ujjvala-rasa – resplendent mellow of amorous love
upädäna – ingredient cause. The ingredient cause of creation is the
material nature (prakåti), which furnishes the raw ingredients
which are activated by the reflected effulgence of Mahä-Viñëu in
the form of Çambhu. See also nimitta-käraëa.
upavana – sub-forests
V
vaiçiñöhya – unique qualities
vanitä – young woman
vätsalya-bhäva – parental affection
veda-märga – Vedic path
vibhinnäàça – separated expansion. This refers to the living entities,
who are minute expansions. Although the separated expansions
in the form of living entities are eternal, full of knowledge and
blissful by nature, due to their minuteness they are prone to be
overwhelmed by the illusory energy. Thus they are also called
taöastha, or marginal. See also taöastha.
vibhrama-viläsa – deceptive pastimes; divine delusion
vibhu – Supreme Master
sanskrit glossary
3 6 7
vibhüti – opulence
vidyä-våtti – knowledge function
vikära – transformation
viläsa – pleasure-pastimes
viläsa-mürti – pastime form
viläsa-vigraha – pastime expansion
virajä – literally, “free from the influence of rajo-guëa, the material
mode of passion.” The Virajä, sometimes referred to as the River
Virajä, is the boundary between the material and spiritual worlds.
viräö-puruña – universal form
viçeñaöä – unique qualities. See vaiçiñöhya.
viçuddha – absolutely and perfectly pure; transcendentally pure
viçuddha-sattva – perfectly pure existence; unalloyed pure goodness;
the mixture of the knowledge potency (saàvit-çakti) and
pleasure potency (hlädiné-çakti) which enters into the heart of
the sädhaka when one enters the stage called rati.
viçvedevas – a class of demigods. The names of the ten Viçvedevas are
given in the Väcaspati-abhidhäna as follows: Åtu, Dakña, Vasu,
Satya, Käma, Käla, Dhuri, Rocana, Umädravä and Purüravä.
vyañöi-antaryämé – indwelling witness
Y
Yogamäyä – pastime potency
yoga-péöha – place of pastimes
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 6 8
English Glossary
The following terms have been adopted as rough translations of
important Sanskrit words and phrases.
abode of divine rapture (rasa-péöha)
abode of the impersonal Brahman (brahma-dhäma)
absolute transcendence (cinmaya-tattva)
absolutely and perfectly pure (viçuddha)
accomplished devotion (sädhya-bhakti)
acquired nature (svabhäva)
activity (karma)
aggregate material energy (mahat-tattva)
aggregate of material elements (dravya)
aim and object of life (sädhya)
all-accommodating potency (ädhära-çakti)
amorous love (madhura-bhäva)
anger (krodha)
animate world (cara-jagat)
another’s wife (parakéyä ramaëé)
appropriate conduct (sadäcära)
arena of pastimes (lélä-péöha)
associate (parikara or pärñada)
associates (parikara-jana)
attachment (äsakti)
austerities (tapasya)
beginningless (anädi)
being satisfied in the self (ätmärämatä)
beings under His shelter (äçrita-tattva)
benediction for readers (phala-çruti)
bhakti that follows Kåñëa’s eternal associates in Goloka (rägänugabhakti)
black eye-cosmetic (käjala)
bliss (änanda)
3 6 9
bliss function (hlädiné-våtti)
bliss of pure, spiritual love (premänanda)
blissful transcendental mellows (änanda-cinmaya-rasa)
bower (kuïja)
brahminical power (brahma-teja) – this refers to the mystical power
attained by a brähmaëa through penance, austerity and knowledge
of the Vedas
caring and affectionate to His devotees (bhakta-vatsala)
cause of all causes (sarva-käraëa-käraëa)
charming cowherd girl beloveds (gopa-ramaëé)
commentary (bhäñya, öékä)
complete Brahman (pürëa-brahma)
connoisseur of ecstatic transcendental mellows (rasika)
consciousness (citta)
conscious realm (cit-jagat)
constitutional nature (dharma)
controller of all (sarveçvara)
controlling the breathing process (präëäyäma)
cowherd damsels (gopa-kanyä)
cowherd friends (sakhäs)
crown jewel of connoisseurs of ecstatic transcendental mellows
(rasika-çekhara)
dearly beloved intimate companion (priya sakhé)
deceptive pastimes (vibhrama-viläsa)
delegated authority (ädhikärika-devatä)
deluding material potency (mäyä-çakti)
delusion (moha)
demigods (devas, devatäs)
desire potency (icchä-çakti)
desire seed (käma-béja)
desire-fulfilling gem (cintämaëi)
desires (käma)
desire-tree (kalpa-våkña)
devoid of attributes (nirviçeña)
devoid of specific attributes (nirviçeña)
devotional scripture (grantha)
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 7 0
devotional service in practice (sädhana-bhakti)
dharma of mundane piety (karma-käëòa)
differentiation (bheda)
direct expansions of the personal form (käya-vyüha)
dissolving the self in Brahman (brahmalaya)
divine delusion (vibhrama-viläsa)
dog-eater (caëòäla)
dry renunciation (çuñka-vairägya)
duties of the renounced order (sannyäsa-dharma)
earthly Gokula (bhauma-gokula)
earthly Navadvépa (bhauma-navadvépa)
economic development (artha)
egg-shaped universe (brahmäëòa)
eight symptoms of transcendental ecstasy (añöa-sättvika-bhävas)
eightfold yoga process (añöänga-yoga)
eleven senses (ekädaça-indriya)
emperor of transcendental invocations (mantra-räja)
empowered incarnations (äveça-avatäras)
enchanting threefold-bending (tribhaìga-lalita)
endowed with attributes (saviçeña)
equally disposed to all (samadarçé)
essential realities (tattvas)
essential reality of Bhagavän (bhagavat-tattva)
essential reality of Goloka (goloka-tattva)
essential reality of the self (ätma-tattva)
eternal adolescent (nitya-kiçoré)
eternal associates (nitya-parikaras)
eternal constitutional occupation of the living entity (jaiva-dharma)
eternal reality of spiritual existence (cit-tattva)
eternal service (nitya-sevä)
eternal unmanifest pastimes (aprakaöa-nitya-lélä)
eternity, knowledge and bliss (sac-cid-änanda)
ever-fresh adolescent form (nava-yauvana-svarüpa)
exclusive devotion (ananya-bhakti)
existence (sattva)
external (bahiraìgä)
3 7 1
english glossary
external potency (bahiraìga-çakti)
faculty of knowledge (jïäna-våtti)
false ego (ahaìkära)
fear (bhaya)
fifth goal of human existence (païcama-puruñärtha)
five gross elements (païca-mahä-bhüta)
five sense-objects (païca-tan-mätra)
formal worship (püjä)
formal worship with auspicious articles (arcana)
four original verses (catuù-çloké)
free from material qualities (nirguëa)
freedom from desire (niñkäma)
fruit of action (karma-phala)
fruitive activities (karma)
fundamental reality of Kåñëa (kåñëa-tattva)
great personality (mahäpuruña)
great potency (mahä-çakti)
hero (näyaka)
heroine (näyikä)
highest spontaneous love (mahäbhäva)
ignorance (avidyä)
illusory (mäyika)
illusory energy (mäyä)
illusory nature (mäyä)
illusory potency (mäyä, mäyä-çakti)
immense sweetness (mahä-mädhurya)
impersonal knowledge (brahma-jïäna, nirviçeña-jïäna)
impersonal liberation (kaivalya, nirväëa)
impressions (saàskära)
impure goodness (açuddha-sattva)
inanimate world (acara-jagat)
incomparable and unsurpassed reality (asamordhva-tattva)
inconceivable (acintya)
inconceivable Absolute Truth (acintya-tattva)
inconceivable distinction with non-distinction (acintya-bhedäbhedatattva)
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 7 2
inconceivable potency (acintya-çakti)
indivisible, complete and perfect transcendental principle (akhaëòapürëa-
cinmaya-tattva)
indwelling witness (vyañöi-antaryämé)
inferior potency (apara-çakti)
influence (prabhäva)
ingredient cause (upädäna)
instrumental cause (nimitta, nimitta-käraëa, kärya-nimitta)
intelligence (buddhi)
intense passion (räga)
internal pleasure potency (hlädiné-svarüpa)
intimate female companion (priya-sakhé)
intimate love (praëaya)
intimate, having the same mood (sva-jätéya)
intrinsic form and nature (svarüpa)
intrinsic form of supreme bliss (paramänanda-svarüpa)
intrinsic fundamental reality (svarüpa-tattva)
intrinsic nature (svarüpa)
intrinsic nature of eternity, knowledge and bliss (sac-cid-änandatattva)
intrinsic, personal potency (svarüpa-çakti, svarüpa-bhüta-çakti)
jéva engaged in spiritual practice (sädhaka-jéva)
jévas who have turned away from Kåñëa (bahirmukha-jévas)
king of transcendental invocations (mantra-räja)
knowledge (cit, jïäna, vidyä)
knowledge function (vidyä-våtti)
knowledge of relationship (sambandha-jïäna)
knowledge of the essential reality of bhakti (bhakti-tattva-jïäna)
knowledge of the essential reality of the Supreme Personality
(bhagavat-tattva-jïäna)
knowledge of the nature of the self (ädhyätmika-jïäna)
liberation of merging into Bhagavän’s existence (säyujya-mukti)
lover (ramaëa)
male (puruña)
man-eating demoness (räkñasé)
manifest (prakaöa)
3 7 3
english glossary
manifest pastimes (prakaöa-lélä)
manifestations (prakäça)
marginal potency (taöastha-prakåti, taöastha-çakti)
marginal prowess (taöastha-vikrama)
material existence (saàsära)
material mode of goodness (sattva)
material mode of ignorance (tamas)
material mode of passion (rajas)
material universe (brahmäëòa)
material world (mäyika-jagat)
meditative remembrance (smaraëa)
mellows of transcendental service to Bhagavän (bhagavad-rasa)
mercy (prasäda)
merging into the Absolute (kaivalya)
mind (mana)
modes of material nature (guëa)
monarch of transcendental invocations (mantra-räja)
mood of being married (pati-bhäva)
mood of friendship (sakhya-bhäva)
mood of servitorship (däsya-bhäva)
narrations of pastimes (lélä-kathä)
natural intimacy (sahaja-praëaya)
non-dual undivided principle (advaya-jïäna-akhaëòa-tattva)
occasional incarnations (naimittika-avatäras)
one without a second (advitéya)
one-fourth of Bhagavän’s opulence (ekapäda-vibhüti)
oneness with Brahman (kaivalya)
opulence (vibhüti)
original enjoyer (müla-puruña)
original form (svayaà-rüpa)
original personal form (svayaà-rüpa)
original potency (müla-prakåti)
own wife (sva-dära)
paramour mood (parakéya-bhäva)
parental affection (vätsalya-bhäva)
part and parcel (aàça)
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 7 4
partial incarnations (aàça-avatäras)
passive or neutral adoration (çänta-bhäva)
pastime expansion (viläsa-vigraha, lélä-vigraha)
pastime form (viläsa-mürti)
pastime potency (lélä-çakti, yoga-mäyä)
path of bhakti (bhakti-märga)
path of reverent worship of the deity (arcana-märga)
perfection (siddhi)
perfectly pure existence (viçuddha-sattva)
performer of activities (kartä)
pericarp (karëikära) – this is the central seed-pod of a lotus flower,
which is in the shape of an inverted cone
personal expansion (sväàça)
personal intrinsic potency (svarüpa-çakti)
personality who is to be worshiped by the mantra (ärädhyadeva)
phases (kaläs)
philosophical conclusions (siddhäntas)
philosophical conclusions about essential reality (tattva-siddhänta)
philosophical conclusions regarding the Absolute Truth (tattvasiddhänta)
philosophical principles (tattva)
philosophy that the Absolute Truth is formless and impersonal
(nirviçeña-väda)
place of pastimes (lélä-péöha, péöha, yoga-péöha)
planet (loka)
pleasure potency (hlädiné-çakti)
pleasure-pastimes (viläsa)
plenary portion (aàça)
possessor of all potencies (çaktimän)
possessor of potency (çaktimän)
possessor of the collective bodily identification (samañöidehäbhimäné)
potency (çakti)
potency of cause and effect (kärya-käriëé çakti)
potency that produces the jévas (jéva-çakti)
prayers and verses (stava-stuti)
3 7 5
english glossary
predominated potency (prakåti, prakåti-çakti)
predominated principle (prakåti)
presiding deities (adhiñöhätå-devas and devés)
presiding deities of the material modes (guëa-avatäras)
primeval personality (ädi-puruña)
principles of religious conduct (dharma)
process (abhidheya-tattva)
pure absolute reality (çuddha-tattva)
pure devotion (çuddha-bhakti)
pure devotional service (çuddha-bhakti)
pure existence (çuddha-sattva)
pure, intrinsic form and nature (çuddha-svarüpa)
pure paramour mellow (çuddha-parakéya-rasa)
pure, unalloyed devotional service (çuddha-bhakti)
purely transcendental svarüpa (çuddha-svarüpa)
qualification (adhikära)
reformatory process (saàskära)
religiosity (dharma)
renounced order (sannyäsa)
residence and pasture of the cows (goñöha)
resplendent mellow of amorous love (ujjvala-rasa)
reverence (guru-gaurava)
righteous prescription (dharma)
sacred literatures (granthas)
seat (péöha)
secondary function (gauëa-dharma)
sees with equal vision (samadarçé)
self-conception (abhimäna)
self-satisfaction (ätmarämatä)
semblance of a plenary portion (sväàça-abhasa)
semblance of an expansion of the Supreme Godhead (sväàçabhäväbhäsa)
semblance of transcendence (cid-äbhäsa)
sense gratification (käma)
sense of awe and reverence (aiçvarya)
separated expansion (vibhinnäàça)
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 7 6
servitude (sevya-bhäva)
source of all incarnations (sarvävatäré)
special manifestation (prakäça)
special transforming agent (vikära-viçeña)
specific expansion of an expansion (kalä-viçeña)
spiritual dominated potency (cinmayaprakåti)
spiritual order (äçrama)
spiritual perfection (siddhi)
spontaneous attachment (räga)
steadiness (niñöhä)
sub-forests (upavana)
subject of expanded meditation (båhad-dhyänamayé)
superior potency (para-prakåti)
supramundane (apräkåta)
Supreme Absolute Truth (parama-tattva)
Supreme Brahman (parabrahma)
supreme controller (maheçvara-tattva, parameçvara)
Supreme Lord (éçvara)
Supreme Master (vibhu)
supreme personal Absolute Truth (bhagavat-tattva)
Supreme Personality (parama-puruña)
Supreme Personality and Absolute Truth (bhagavat-tattva)
Supreme Personality and enjoyer (parama-puruñottama)
supreme reality (para-tattva)
supreme, transcendental reality (para-tattva)
supremely blissful transcendental mellows (mahänanda-rasa)
sweet realm of Vraja (mädhurya-maëòala)
tamasic phase of false ego (tämasa-ahaìkära)
taste (ruci)
ten fundamental principles (daça-müla-tattva)
three-fourths of Bhagavän’s opulence (tripäda-vibhuti)
throne (siàhäsana)
time (käla)
trance (samädhi)
trance of pure devotion (çuddha-bhakti-samädhi)
transcendental (cinmaya)
3 7 7
english glossary
transcendental abode (cinmaya-dhäma, dhäma)
transcendental Cupid (apräkåta-anaìga)
transcendental desire (käma)
transcendental effulgence (brahmajyoti)
transcendental faith (çraddhä)
transcendental knowledge potency (cit-çakti)
transcendental love (prema)
transcendental manifestation (sphürti)
transcendental mellows (rasa)
transcendental mellows of pure bhakti (çuddha-bhakti-rasa)
transcendental mood (bhäva)
transcendental opulence (cid-aiçvarya)
transcendental pastimes (cid-viläsa)
transcendental pleasure potency (hlädiné-çakti)
transcendental pleasure-pastimes (cid-viläsa)
transcendental potency (cit-çakti)
transcendental reality (cit-tattva)
transcendental realm (cit-jagat)
transcendental sentiment (bhäva)
transcendental to the material modes (nirguëa)
transcendental world (apräkåta-jagat, cij-jagat)
transcendental, spiritual abode (cinmaya-dhäma)
transcendentally pure (viçuddha)
transformation (pariëäma, vikära)
unalloyed pure goodness (viçuddha-sattva)
unconscious realm (mäyika-jagat)
unique qualities (vaiçiñöhya, viçeñaöä)
universal form (viräö-puruña)
universe (brahmäëòa)
unlimited in nature (ananta-dharma)
unmanifest (aprakaöa, avyakta)
unmanifest aggregate of the material elements (pradhäna)
unmanifest pastimes (aprakaöa-lélä)
unmanifested external energy (prakåti)
use by authoritative åñis (ärña-prayoga)
Vedic path (veda-märga)
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 7 8
visible earthly (dåçyamäna bhauma)
wedded conjugal love (svakéya-bhäva)
wheel of fruitive activities (karma-cakra)
whose every desire comes to fruition (satya-käma)
wife of another (para-dära)
wish-fulfilling cow (kämadhenu)
with desire (sakäma)
worship (ärädhana)
worshipable deity (iñöadeva)
young woman (vanitä)
3 7 9
english glossary

Verse Index
advaitam acyutam anädim ananta-rüpam 180
agnir mahé gaganam ambu marud diçaç ca 274
ahaà hi viçvasya caräcarasya 321
ahaà sarvasya prabhavo 280
ahaìkärätmakaà viçvaà 115
ahar-niçaà japen mantraà 246
akämaù sarva-kämo vä 150, 317
älola-candraka-lasad-vanamälya-vaàçé- 170
alpäkñare kahe siddhänta apära i, xvii
änanda-cinmaya-rasa-pratibhävitäbhis 206
änanda-cinmaya-rasätmatayä manaùsu 238
änanda-rüpam iti yad 59
ananyäç cintayanto mäà 288
anayor vallabhaù proktaù 25
aneka-janma-siddhänäà 25, 27
aìgäni yasya sakalendriya-våttimanti 175
anyäs tv aprakaöä bhänti 212
äpo närä iti proktä 105
äsan varëäs trayo hy asya 4
asmäkaà guravo bhaktä 285
añöabhir nidhibhir juñöam 56
atha kasmäd ucyate brahma 7
atha tais tri-vidhair veçair 117
atha tepe sa suciraà 146
atha veëu-ninädasya 152
athavä karñayet sarvaà 9
athoväca mahä-viñëur 306
3 8 1
bahüni santi nämäni 5
bahu yatne sei puìthi nila lekhäiyä i
barhäpédäbhirämäya 162
bhäsvän yathäçma-çakaleñu nijeñu tejaù 268
bhümiç cintämaëis tatra 146
båhatväd båhaëatväc ca 7
brüyäd yävän vä ayam äkäças 304
catur-asraà tat-paritaù 56
caturbhiù puruñärthaiç ca 56
cic-chaktyä sajjamäno ’tha 121
cintämaëi-prakara-sadmasu kalpa-våkña- 158
citraà bataitad ekena 194
darçayäm äsa lokaà svam 302
devé kåñëamayé proktä 49
dhämäny uçmaséti iti viñëoù 75
dharmän anyän parityajya 316
dharmo ’tha päpa-nicayaù çrutayas tapäàsi 279
dépärcir eva hi daçäntaram abhyupetya 260
dévyad-våndäraëya-kalpa-drumädhaù- 173
ekeyaà prema-sarvasva 47
eko ’py asau racayituà jagad-aëòa-koöià 198
eko ha vai puruño näräyaëa äsén 256
eko vaçé sarvagaù kåñëa édyaù 195
etäny asaàhatya yadä 123
evaà bahu-vidhai rüpaiç 69
evaà jyotir-mayo devaù 82
evaà kukudminaà hatvä 49
evaà sarvätma-sambandhaà 131
gaväm eva tu goloko 248
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 8 2
gäyatréà gäyatas tasmäd 152
gobhyo yajïäù pravartante 23
gokule mathuräyäà ca 212
goloka-nämni nija-dhämni tale ca tasya 241
gopa-gopé-gavävétaà 172
gopinyas tä mayä nityaà 243
gopéti prakåtià vidyäj 25
gopyas tapaù kim acaran yad amuñya rüpaà 186
govindaà sac-cid-änanda-vigrahaà 23
harir hi nirguëaù säkñät 257
idaà våndävanaà näma 243
éçäväsyam idaà sarvaà 319
éçvaraù paramaù kåñëaù 1
iti nandädayo gopäù 64
iti saïcintya bhagavän 61
iti svänäà sa bhagavän 61
jänäty ekä parä käntä 47
janmädyasya yato’nvayäd itarataç cärtheñv abhijïaù vi
janma-jaräbhyäà bhinnaù sthäëur ayam 17
jano vai loka etasminn 61
jayati jana-niväso devaké-janma-vädo 245
jéväbhaya-pradä våttir 325
käla-våttyä tu mäyäyäà 87
kälindéyaà suñumnäkhyä 244
karëikäraà mahad-yantraà 43
kåñir bhü-väcakaù çabdo 5, 140
kåñi-çabdasya sattärtho 6
kåñëam enam avehi tvam 20
kñéraà yathä dadhi vikära-viçeña-yogät 255
3 8 3
verse index
kurvan nirantaraà karma 316
kurvann eveha karmäëi 320
kvedåg-vidhävigaëitäëòa-paräëu-caryä 108
labdhvätmikä saté rüòhir 8
laghutvam atra yat proktaà 216
liìga-yony-ätmikä jätä 96
mad-bhayäd väti väto ’yaà 277
madéyaà mahimänaà ca 233
mahä-bhakta-gaëa-saha tähäì goñöhé kaila i
mahendra-maëi-maïjula-dyuti-maranda-kunda-smitaù 173
matsyäçva-kacchapa-nåsiàha-varäha-haàsa- 229
mäyä hi yasya jagad-aëòa-çatäni süte 235
mäyayäramamäëasya 85
muktänäm api siddhänäà 71
na kåñëe rasa-niryäsa – svädärtham avatäriëi 216
na tasya käryaà karaëaà ca vidyate 14
na tasya kaçcid dayitaù pratépo 286
na tasya kaçcid dayitaù suhåttamo 286
na tatra süryo bhäti na candra-tärakaà 278
namo vijïäna-rüpäya 162
nandas tv aténdriyaà dåñövä 60
nandädayas tu taà dåñövä 61
näräyaëaù sa bhagavän 104
näsau näòhye rase mukhye 216
nañöe loke dviparärdhävasäne 16
nauméòya te ’bhra-vapuñe taòid-ambaräya 24
nayämi paramaà sthänam 289
nityaiva sä jagan-mätä 92
nivasanti mayäviñöe 243
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 8 4
niyatiù sä ramä devé 90
panthäs tu koöi-çata-vatsara-sampragamyo 193
patiù sa kanyäyäù yaù 216
prabuddhe jïäna-bhaktibhyäm 308
prakåtyä guëa-rüpiëyä 146
pramäëais tat-sad-äcärais 311
praty-aëòam evam ekäàçäd 110
pratyeka vaiñëava sabe likhiyä laila xviii
premänanda-mahänanda- 43
premäïjana-cchurita-bhakti-vilocanena 225
puìthi päïä prabhura haila änanda apära i
pürvokta-dhérodattädi 216
rämädi-mürtiñu kalä-niyamena tiñöhan 228
sa nityo nitya-sambandhaù 128
sa yatra kñéräbdhiù sravati surabhébhyaç ca su-mahän 299
çabda-brahma-mayaà veëuà 146
sac-cid-änanda-rüpäya 14
sadänantaiù prakäçaiù svair 212
sahaiva sva-parivärair 212
sahasra-nämnäà puëyänäm 4
sahasra-patra-kamalaà 35
sahasra-çérñä puruñaù 101
sahasräraà padmaà dala-tatiñu 50
çaktimän puruñaù so ’yaà 98
sälokya-särñöi-sämépya- 63
samo ’haà sarva-bhüteñu 283
sändränandaà paraà jyotir 25
saïjäto bhagavac-chaktyä 133
särathya-pärañada-sevana-sakhya-dautya- 285
3 8 5
verse index
sarvataù päni-pädaà tat 176
sat-puëòaréka-nayanaà 172
satyaà jïänam anantaà yad 61
satyaà çaucaà dayä kñäntis 186
sei dina cali’ äilä payasviné-tére i
siddhänta-çästra nähi ‘brahma-saàhitä’ra sama i, xvii
sisåkñäyäà tato näbhes 119
so ’yaà çaktimän puruñaù 99
çré kåñëa kåñëa-sakha våñëy-åñabhävani-dhrug 21
çré-rädhäyäù praëaya-mahimä kédåço vänayaivä- 80
çriyaù käntäù käntaù parama-puruñaù kalpa-taravo 299
såñöi-sthiti-pralaya-sädhana-çaktir ekä 250
çrutvä ’jitaà jaräsandhaà 11
sva-kåta-pureñv améñv abahir-antara- 312
svargäd ürdhvaà brahmaloko 67
svayaà tv asämyätiçayas tryadhéçaù 10, 181
çyämair gauraiç ca raktaiç ca 56
tä väà västüny uçmasi gamadhyai 75
tad-roma-bila-jäleñu 107
tadéya-prema-sarvasyaà 216
taà durärädhyam ärädhya 315
taà vaikuëöha-lokaà dåñtvä tu 66
tapas tvaà tapa etena 144
tasmäd oàkära-sambhüto 55
tasmän mac-charaëaà goñöhaà 63
tat-kiïjalkaà tad-aàçänäà 43
tathäpi tac-chakti-visarga eñäà 287
tattväni pürva-rüòhäni 121
tävat sarve vatsa-paläù 199
ÇRÉ BRAHMA-SAÀHITÄ
3 8 6
te tu brahma-hradaà nétäù 61
te tv autsukya-dhiyo räjan 60
tenähaà guëa-pätreëa 187
teñäà parikaräëäà ca 212
trayyä prabuddho ’tha vidhir 156
tvam akaraëaù sva-räò akhila-käraka-çakti-dharas 251
uväca puratas tasmai 136
vaireëa yaà nåpatayaù çiçupäla-çälva 203
vämäìgäd asåjad viñëuà 112
väräëasyäà viçäläkñé 50
veëu-vädana-çéläya 163
veëuà kvaëantam aravinda-daläyatäkñaà 167
vidito ’si bhavän säkñäd 19
vilajjamänayä yasya 253
vismäpanaà svasya ca saubhagarddheù 181
visåjati hådayaà na yasya säkñäd 284
yä nirvåtis tanu-bhåtäà tava päda-padma- 233
yä rädhäyä vara-tanu-natety ukti-mätreëa nåtyed 166
yä vai çriyärcitam ajädibhir äpta-kämair 183
yac-cakñur eña savitä sakala-grahäëäà 276
yad-äditya-gataà tejo 277
yad-bhäva-bhävita-dhiyo manujäs tathaiva 202
yaù käraëärëava-jale bhajati sma yoga- 264
yaà krodha-käma-sahaja-praëayädi-bhéti- 292
yaù kåñëaù saiva durgä syäd 46
yan nämnä nämni durgähaà 48
yas tv indragopam athavendram aho sva-karma- 282
yasmät kñaram atéto ’ham 16
yasya khalu lokasya golokas tathä 79
3 8 7
verse index
yasya prabhä prabhavato jagad-aëòa-koöi- 231
yasyä vijïäna-mätreëa 47
yasyäù çreyas-karaà nästi 314
yasyaika-niçvasita-kälam athävalambya 266
yasyäàçäàçäàça-bhägena 12
yat-päda-niùsåta-sarit-pravarodakena 272
yat-päda-pallava-yugaà vinidhäya kumbha- 271
yat taöasthantu cid-rüpaà 129
yat tu goloka-näma syät 52
yathä kréòati tad-bhümau 38
yo brahmäëaà vidadhäti pürvaà yo 18
yoginäm api sarveñäà 71
yo ’sau sarveñu bhuteñv äviçya bhütäni 200
yojayitvä tu täny eva 126





Om Tat Sat
                                                        
(Continued...)

(My humble salutations to  the lotus feet of  Swami jis great Devotees , Philosophic Scholars, Purebhakti dot com       for the collection)